Nu är vi inne på "övertid" 40+3 och värkarna lyser med sin frånvaro...

Jag är inte direkt orolig eller något åt de hållet... klart jag vill att bebisen ska komma, men jag är inte den som stressar upp mig i onödan. Den här bebisen kommer när den kommer...att det beräknade datumet är passerat vet ju inte den om.

Jag förstår att folk är nyfikna, och det är vi också, så klart !Men jag kan inte känna igen mig i alla dessa mammor som blir supernervösa om inte bebisen kommer på utsatt dag. Jag är inte ens trött på att vara gravid, jag har ju inte kännt mig gravid förns typ nu....

Jag ställlde från början in mig på att det skulle gå över tiden. Jag såg till att ha allt så gott som klart i god tid innan, på så vis hade jag tid på att komma på om det var något viktigt som saknades...

Imorgon ska jag till BM, om inget skulle hända innan, men det tror jag inte att det gör.