Just nu så är det onekligen en berg och dalbana hos oss..... Ena stunden skrattar vi å har kul, käkar tillsammans å de e riktigt lugnt..... bara för att i nästa sekund ha den totala motsatsen.....

Om jag inte gör det A vill (städa, diska, ta bort fläckar från hans kläder) så är jag den äckligaste människa han känner....... jag bryr mig inte nämnvärt,.... jag vet precis vad jag stått ut med under de nästan 4 år som vi bott tillsammans.... jag ser slutet på de hela, å jag vet att när han väl flyttat så kommer det att vara mer städat, å rent hemma...... som de är nu så går de lixom inte att städa ordentligt. Vi kan inte städa tillsammans, för då börjar vi bara bråka om hur saker å ting ska göras å i vilken ordning, det går inte att städa utan honom heller, för jag får/vill/kan inte städa bland hans prylar.

Så just nu så är det inte direkt städat hemma,.... även om det har varit mkt värre stundtals,.....

men men de blir nog bra..... jag försöker att inte börja bråka, för de pallar jag inte.... dessutom så känner jag att jag inte riktigt bryr mig om ifall han anser att jag är äcklig, omogen, lat, å allt va de nu e......