som ni säkert fattat så har jag fått nån knäpp i huvet, jag har städat som aldrig förr,...å de känns faktiskt bra =)
Men de vore ju ännu roligare om A kunde hjälpa till, genom att plocka undan efter sig, å inte sprida sina pinaler över hela lägenheten, just nu så står hans tallrik från imorse på vardagsrumsbordet tillsammans med en bit macka som blev över. 
Han har gnällt på mig, as länge, för att jag inte plockar undan efter mig.... men nu när jag faktiskt gör de så ser jag på allvar hur jävla DÅLIG han är på de..... !!!!!
Jag blir GALEN!!!!!!!
Nu skulle han iväg, å normala människor planerar sin tid så att man kan hinna med ett oäntat avbrott,... men inte A. Han planerar så att han blir sen TILL ALLT!
Idag sprack hans planering av ett glas som gick sönder, han tog fram dammsugarn å tog bort alla glasbitarna från golvet. MEN han har så lite tid att han inte hinner med att plocka undan vare sig dammsugare eller strykbräda  (han strök sin skjorta SJÄLV! ), sen är han på väg att gå, å när jag påpekar att allt ska tillbaka in i skåpet så blänger han på mig som om jag sagt att han ska hoppa ner från balkongen.....
Han har inte tid, han måste gå...
 Jag får nått utbtrott, till saken hör att han ALDRIG plockar undan just dessa saker, ( dammsugare, strykbräda, strykjärn) så jag har lixom NOLL tålamod med de.
Nu slängde han in dammsugarn å strykjärnet, utan att fundera på hur de såg ut när han plockade ut de, strykjärnet kan ju dessutom gå sönder om de vill sig illa, detta ressulterar i att strykbrädan inte går in, NÄMEN VA KONSTIGT ! han har ju lyckats med bravaden att inte fälla ihop de ordentligt, tro fan att de inte får plats !
Kan någon förklara för mig hur man vid 27års ålder INTE kan fälla ihop en strykbräda ?!

De värsta e att han inte verkar bry sig. Jag tror helt enkelt inte att han fattar hur nära han är att åka ut. För övrigt så vet jag inte om det är mig han kommer sakna i så fall, eller om de är att ha någon som fixar käk å sånt åt han. De känns verkligen som om vi är på väg att gå skilda vägar.  Å de kommer inte vara jag som flyttar ut, det är lika mycket min lägenhet som hans, för vi står båda på kontraktet, å det är han som konstant har pratat om att köpa en svartlägenhet, för de är SÅ ENKELT. Jag trivs här, å vill inte flytta just nu.

Jag är visserligen inte nöjd med hur lägenheten ser ut, men de är främst för att jag har en bromskloss till sambo, som låtsas som att han har massa pengar, men som ogärna lägger pengar på vårt gemensamma boende. Okej, han har betalat TVn, som jag inte ville ha, han har köpt en förstärkare (som fortfarande inte är inkopplad och köptes för nått år sedan), som jag inte vill ha, han betalade de mesta på soffan, som vi båda ville ha. men jag har betalat golvet, listerna, färgen, bokhyllorna, byråerna, sängen, balkongmöblerna och TV-bänken.

JA de är fånigt att ha koll på vem som köpt vad, men han är väldigt snabb på att påpeka vad han minsan har köpt, vill han så kan han gott ta med sig TVn, de går att köpa ny, för några tusenlappar, (den vi har kostade närmare 20)

Jag vet att de e löjliga saker att få psykbryt på, men jag är så satans trött på att alltid få ställa undan saker efter att han använt dem, så mitt tålamod är slut.

---

Nu har jag målat klart i min garderob, å den e redan mkt ljusare.
Nu ska jag kolla på Klüft, när hon skuttar, förhoppningsvis, långt.